Därför gör det ont vid fibromyalgi

Videon finns efter texten.

I den här filmen kommer vi gå igenom att de med fibromyalgi upplever fem olika smärtfenomenen samt den mest troliga förklaringen till ett av dem, sänkt smärttröskel. Vi kommer också att prata om varför  massage och TENS-behandling  ofta inte hjälper vid fibromyalgi.

Jag heter Andreas Persson och är fysioterapeut och specialist på smärta och smärtrehabilitering. I den här filmen kommer jag beskriva, så att vem som helst kan förstå, vilka de mest sannolika förklaringarna är, till att personer med fibromyalgi upplever smärta. 

Sjukdomen fibromyalgi består av många symtom, men det mest typiska är smärta. 1 Det finns åtskilliga åsikter om åkomman i sjukvården och samhället. Många, även en del som arbetar inom sjukvården, tror inte att fibromyalgi finns på riktigt, eller tror att symtomen beror på psykologiska och sociala mekanismer. Jag har skrivit en artikel om hur vanligt detta sätt att tänka är i Svensk hälso- och sjukvård, och vilka konsekvenser det får. Länk till artikeln finns i beskrivningstexten till den här filmen. 

Där finns också länk till en sida med det jag säger i filmen i textform, samt referenser till de vetenskapliga artiklar  det jag säger är baserat på. 

Det är vanligt att sjukvårdspersonal säger att vi inte vet anledningen till fibromyalgi och därmed antyder att det inte finns någon som helst vetenskaplig kunskap om sjukdomen.2 Min ambition med filmen är att förklara vad forskningen visar, på ett sätt, så vem som helst kan förstå de mest troliga orsakerna till smärta vid fibromyalgi. 

Först ska vi bara klara upp en sak, som kanske en del skeptiska personer som inte själv är drabbade undrar. Har personer med fibromyalgi verkligen ont, och har de verkligen så ont som de säger? Det finns en stor mängd forskning som förklarar och stödjer de symtom personer med fibromyalgi har. 

Man har på olika sätt framkallat samma mekanismer som orsakar fibromyalgi och de associerade  symtomen hos olika djur som till exempel möss.3,4

Man har i experiment på olika sätt utlöst fibromyalgiliknande generaliserad smärta hos friska, normalt smärtfria personer.5-7

Man har också genom nya bilddiagnostiska metoder, som funktionell magnetkameraundersökning kunnat se att personer med fibromyalgi aktiverar samma områden i hjärnan som normalt friska och smärtfria personer aktiverar när de utsätts för något som smärtar. Det betyder att man kan se att det verkligen gör ont vid fibromyalgi genom det sätt hjärnan aktiveras.4,8,9 

Så sammanfattningsvis så finns det bra bevis för att personer med fibromyalgi verkligen har ont och inte bara är gnälliga. 

Nu när vi klarat upp den saken så är det dags att prata om orsaken till smärta vid fibromyalgi. Varför gör det ont? För att svara på frågan är det nödvändigt att lite mer specifik. Anledningen till det, är att det finns flera olika smärtfenomen, som de med sjukdomen upplever, som till viss del har olika orsaker. 

De smärtfenomen som vi ska gå igenom är: 

Sänkt smärttröskel – att det lättare gör ont vid beröring eller belastning av kroppen

Förstärkt smärta – att det gör mer ont när man blir utsatt för något smärtsamt

Vilovärk – smärta när man inte belastar kroppen eller utsätter den för någon känselstimulering. 

Eftersmärta – att man får ont efter en behandling eller efter en fysiskt belastande aktivitet

Spridd smärta – att det gör ont över ett stort område

Nu är ett bra tillfälle för en bekännelse. Jag vet inte allt om orsakerna till de olika smärtfenomenen vid fibromyalgi. Det gör inte heller de som forskar på området. Det finns mycket kvar att upptäcka. Men det betyder inte att man inte vet någonting. De som forskar inom området vet i själva verket en hel del. De förklaringar jag kommer presentera är min tolkning av de senaste och bästa vetenskapliga studierna och vad forskarna känner till om fibromyalgi och långvarig smärta. 

Förklaringarna kommer vara betydligt mer underbyggda än de förklaringar, eller rättare sagt myter som existerar om fibromyalgi. Myter som även finns i sjukvården. 

Exempel på några myter om orsaken till smärtan vid fibromyalgi: 

Smärtan vid fibromyalgi orsakas av  förträngda känslor efter sexuella övergrepp och andra barndomstrauman.10-12

Fibromyalgi beror på att den drabbade har tappat sin mening med livet och får mening genom att ta rollen som drabbad av smärta.13-15

Smärtan beror på att den drabbade får sekundära ”vinster” genom att utrycka att hen har ont. Exempel på sekundära vinster är sjukskrivning och ökad uppmärksamhet hos anhöriga.16

Du kanske undrar om personer som arbetar inom vården verkligen tror på sådana saker. Titta gärna på hemsidan, där påståendena är länkade till artiklar, skrivna av personal inom sjukvården som ger utryck för dessa myter. 

Men som sagt, jag vet inte allt om orsakerna till långvarig smärta och fibromyalgi.  Jag vet inte heller allt om hur man behandlar och hanterar smärtan på bästa sätt. Även fast jag arbetat kliniskt med långvarig smärta i över 10 år. Att göra den här filmen och förhoppningsvis fler filmer ger mig tillfälle att dyka lite djupare i forskningslitteraturen och lära mig mer, och förhoppningsvis får du som tittar också lära dig saker som du tycker är intressanta.   

Ambitionen är dock inte att filmen bara ska vara intressant, utan att den också ska vara till nytta för den som är drabbad av långvarig smärta, för de som är anhöriga och för de som arbetar med personer som har långvarig smärta. Min förhoppning är att du vill vara med på en gemensam resa där vi kan lära oss mer om orsaker till, och hur man på bästa sätt kan behandla och hantera långvarig smärta. 

Om du vill vara en del av den här resan, så klicka gärna på gilla-knappen.  Prenumerera på kanalen och dela de videor du gillar i sociala medier. Det förbättrar möjligheterna för mig att fortsätta göra liknande filmer, och för dig och andra att se dem. Jag ser inte filmerna som en envägskommunikation där jag bara berättar om något utan vill gärna ha en dialog om ämnet med dig. Skriv gärna i kommentarerna vad du tycker och tänker om det jag pratar om, om det är något i filmen du tycker kan förbättras, om det är något du tycker är bra, eller om det är något annat som du vill att jag ska göra en video om

Nu. Tillbaka till ämnet. 

Vid fibromyalgi finns således fem olika smärtfenomen, sänkt smärttröskel, förstärkt smärta, eftersmärta, vilovärk och spridd smärta vilket vi kommer gå igenom de mest sannolika orsakerna till. 

Vi börjar med sänkt smärttröskel.

För det första är det konstaterat att de med fibromyalgi har sänkt smärtröskel. Alltså att de lättare får ont. Det har man sett i många olika studier, här kommer några exempel.17-21

Många med fibromyalgi upplever detta både genom att de kan få ont av en kram eller en klapp på ryggen, eller av hårt åtsittande kläder men även genom att de lättare får ont när de belastar kroppen på olika sätt. 

För att förklara orsakerna till sänkt smärtröskel och de andra smärtfenomenen behöver du träffa Åke. (Åke som vinkar) 

Jag kan inte direkt skryta med att jag är någon professionell illustratör men jag har gjort mitt bästa för att på olika sätt illustrera det jag vill beskriva så att vem som helst ska kunna förstå det.

Här ser vi vad som händer inne i Åkes kropp om han drabbas av något smärtsamt ( i det här fallet ett äpple som ramlar ner på hans arm). 

Trycket av äpplet gör att smärtreceptorer på nerver i armen aktiveras och skickar en signal in till ryggmärgen, där kopplas signalen om och skickas vidare upp till hjärnstammen och  hjärnan vilket leder till att upplevelsen av smärta skapas.  

För att göra smärtsystemet mer lättöverskådligt så kommer vi att titta på en modell, där man också kan se vad som händer med smärtan och smärtsignaleringen. 

Här kan man se signalen som kommer från smärtnerverna ute i kroppen. Man kan se hur signalen kopplas om och skickas vidare i en ny nerv i ryggmärgen och man kan se hur den skickas vidare upp till hjärnstammen och hjärnan. 

Smärtnerverna ute i kroppen där smärtsignalen startar kommer kallas kroppssmärtnerver och smärtnerver i ryggmärgen som tar emot signalen och skickar den vidare upp mot hjärnan kommer kallas ryggmärgssmärtnerver framöver under filmen. 

Andra känselnerver signalerar för annan känsel från kroppen, som beröring, kyla och värme. De kommer att kallas känselnerver. 

För att aktivera kroppsmärtnerver krävs en starkare stimulering än det krävs för att aktivera känselnerver. Detta är ganska logiskt eftersom mer kraftfull stimulering, som ett hårt tryck, kraftig kyla eller hetta är sådant som riskerar att skada oss. Smärtas funktion är delvis att hindra att vi skadar oss. Så då är det rationellt att kroppssmärtnerverna skickar smärtsignaler vid kraftfull stimulering. 

Man kan mäta smärttröskeln på flera olika sätt. Ett sätt att mäta den är att trycka med något som kallas en algometer, hårdare och hårdare tills den som blir tryckt på uppfattar att det gör ont. Man kan testa smärtrösklar för värme och kyla genom en metallplatta på huden som man kan kontrollera temperaturen på. Då utgår man från kroppstemperaturen som är ca 32 grader och antingen höjer temperaturen tills det gör ont, vilket tester smärttröskeln för värme, eller sänker den tills det gör ont vilket tester smärttröskeln för kyla. 

Hos friska, normalt smärtfria personer avgörs smärttröskeln av den nivå där stimuleringen, alltså trycket, kylan eller värmen aktiverar smärtnerverna i kroppen, så pass mycket att en smärtsignal skickas upp till hjärnstammen och hjärnan. När man inte trycker så hårt så aktiveras bara känselnerverna, men när man trycker tillräckligt hårt så aktiveras även kroppssmärtnerverna. 

Men det räcker inte att smärtnerverna ute i kroppen aktiveras för att det ska göra ont. Smärtsignalen i kroppssmärtnerverna måste vara tillräckligt stark för att ryggmärgssmärtnerverna ska bli aktiverade. Om det endast kommer svaga signaler med lång tid mellan dem, genom kroppssmärtnerverna, så skickas inte signalerna vidare. 

Men när trycket är så starkt så att det skapas en stark signal i kroppssmärtnerverna så fortsätter signalen upp genom ryggmärgssmärtnerverna upp till hjärnstammen och hjärnan vilket gör att upplevelsen av smärta skapas. 

Vad är det då som gör att smärttröskeln är betydligt lägre hos personer med fibromyalgi? 

Det skulle kunna bero på att kroppssmärtnerverna har blivit känsligare för tryck, värme och kyla än hos friska. Det som gör kroppssmärtnerver känsligare för stimulering är skada och inflammation i kroppen.  Ett viktigt kännetecken för fibromyalgi är att man inte kan hitta någon skada eller inflammation i det smärtande området.1,4 Detta talar emot att känsligare kroppssmärtnerver är orsaken till sänkt smärttröskel vid fibromyalgi. 

En annan möjlig orsak är att ryggmärgssmärtnerverna är känsligare för inkommande signaler från kroppssmärtnerverna. Det skulle innebära att en signal skickas vidare i ryggmärgssmärtnerverna trotts att det bara kommer en svag signal från kroppssmärtnerverna. Vi vet dock att många med fibromyalgi kan uppleva smärta även vid mycket lätt stimulering, till exempel när man drar en bomullstuss över huden.1,20 Det är sannolikt allt för låg stimulering för att kroppssmärtnerverna ska aktiveras över huvudtaget. 

För smärtan som personer med fibromyalgi upplever, vid så svag stimulering som vid beröring med en bomullstuss, krävs en annan förklaring. Forskare har i olika studier sett att känselnerver kan koppla över till ryggmärgssmärtnerverna i ryggmärgen.22,23 Detta gör att en lätt beröring kan uppfattas som smärta hos de med fibromyalgi eftersom beröringssignalerna kopplas över till smärtbanorna och skickas som smärtasignaler upp till hjärnstammen och hjärnan. 

Så för att sammanfatta,  så är de mest troliga orsakerna till sänkt smärttröskel vid fibromyalgi känsligare ryggmärgssmärtnerver som skickar vidare även svaga signaler från kroppssmärtnerverna och att känselsignaler leds över till smärtbanorna i ryggmärgen. 

Men vad är orsaken till att ryggmärgssmärtnerverna är känsligare och att känselsignaler överleds till smärtbanorna vid fibromyalgi då? 

Det kommer vi att prata mer om i efterföljande filmer, som även kommer att handla om de andra smärtfenomenen personer med fibromyalgi upplever.

I början av filmen lovade jag att den även skulle innehålla information om massage och TENS-behandling vid fibromyalgi. Vi börjar med massage. 

En konsekvens av att smärta vid fibromyalgi kan orsakas av att känselsignaler leds över till smärtbanorna är att massage ofta inte hjälper mot smärtan vid fibromyalgi.24 Många gånger får de som är drabbade istället mer ont av massage. Och det beror sannolikt på det vi just gick igenom. Känselsignalerna leds över till smärtbanorna i ryggmärgen, och skickas istället för bara som känselsignaler av beröring, även som smärtsignaler till hjärnstammen och hjärnan. 

Jag har träffat ganska många med fibromyalgi som trotts detta fortsätter gå på massage, eftersom de tror att det ändå är bra för dem. Mitt råd är: Om du får mer ont av massagen under behandlingen och efteråt så är det bättre att låta bli. Det finns mjukare former av massage där massören inte trycker så hårt, som kanske är mer lämpligt för en person med fibromyalgi. Men samma rekommendation gäller även då, om behandlingen ger mer smärtökning än minskning av smärta så är det ingen lämplig behandling för en person med fibromyalgi.

På samma sätt är det ofta med behandlingsmetoden TENS.24,25 TENS står för Transcutan Elektrisk Nerv Stimulering. Det är en metod där ström leds genom huden mellan två plattor för att ge smärtlindring i området.  Behandlingen leder till att känselnerverna stimuleras vilket vid vissa typer av smärttillstånd kan leda till smärtlindring. För många med fibromyalgi så leder det ofta till obehag och ökad smärta, vilket gör användning av metoden olämplig. Många som arbetar i vården känner inte till detta och fortsätter därför att använda TENS vid fibromyalgi trotts att det ger ökad smärta och obehag. 

Men jag vill poängtera att rekommendationen att undvika massage eller att inte använda TENS gäller just för personer som får mer smärta under och efter behandlingarna. Om du inte får det utan upplever huvudsakligen positiva effekter på symtom och mående så använd behandlingarna för all del.

Nästa film kommer att handla om de andra smärtfenomenen vid fibromyalgi: 

Förstärkt smärta – att det gör mer ont när man blir utsatt för något smärtsamt

Vilovärk – smärta när man inte belastar kroppen eller utsätter den för någon känselstimulering 

Eftersmärta – att man får ont efter en behandling eller efter en fysiskt belastande aktivitet och

Spridd smärta – att det gör ont över ett stort område. 

Du kommer också få veta vad som är de mest troliga orsakerna till varför ryggmärgssmärtnerverna har blivit mer känsliga för svaga signaler från kroppssmärtnerverna och varför överledning sker från känselnerverna till ryggmärgssmärtnerverna vid fibromyalgi.

Utöver det kommer vi prata om ett antal praktiska råd om när det är en bra ide att ta läkemedel som alvedon och ipren och när det inte är det, samt varför vissa typer av fysisk träning är lämpliga och andra är olämpliga vid fibromyalgi. 

Om du gillade den här filmen så tryck på gillaknappen och dela den gärna i sociala medier. Om du vill se fler liknande filmer prenumerera på kanalen. Skriv i kommentarerna vad du tycker och tänker om det jag pratar om, om det är något i filmen du tycker kan förbättras, om det är något du tycker är bra, eller om det är något annat som du vill att jag ska göra en video om.

Referenser

1. Hawkins R. Fibromyalgia: A Clinical Update. J Am Osteopath Assoc. 2013;113(9):680-9. 

2. http://andreasfysio.se/hur-vanligt/

3. Sandkühler J. Models and Mechanisms of Hyperalgesia and Allodynia. Physiol Rev. 2009;89(2):707-58. 

4. Harte SE, Harris RE, Clauw DJ. The neurobiology of central sensitization. J Appl Biobehav Res. 2018;23(2):e12137. 

5. Staffe AT, Bech MW, Clemmensen SLK, Nielsen HT, Larsen DB, Petersen KK. Total sleep deprivation increases pain sensitivity, impairs conditioned pain modulation and facilitates temporal summation of pain in healthy participants. PLoS One. 2019;14(12): e0225849. 

6. Schuh-Hofer S, Wodarski R, Pfau DB, Caspani O, Magerl W, Kennedy JD, et al. One night of total sleep deprivation promotes a state of generalized hyperalgesia: a surrogate pain model to study the relationship of insomnia and pain. Pain. 2013;154(9):1613-21. 

7. Shimada A, Cairns BE, Vad N, Ulriksen K, Pedersen AML, Svensson P, et al. Headache and mechanical sensitization of human pericranial muscles after repeated intake of monosodium glutamate (MSG). J Headache Pain. 2013;14(1):2.

8. Pujol J, López-Solà M, Ortiz H, Vilanova JC, Harrison BJ, Yücel M, et al. Mapping Brain Response to Pain in Fibromyalgia Patients Using Temporal Analysis of fMRI. PLoS One. 2009;4(4):e5224.

9. Williams DA, Gracely RH. Biology and therapy of fibromyalgia. Functional magnetic resonance imaging findings in fibromyalgia. Arthritis Res Ther. 2006;8(6):224. 

10. Abbass A. Somatization: Diagnosing it sooner through emotion-focused interviewing. J Fam Pract. 2005;54(3):231-9. 

11. Katon W, Sullivan M, Walker E. Medical symptoms without identified pathology: relationship to psychiatric disorders, childhood and adult trauma, and personality traits. Ann Intern Med. 2001;134(9):917-25.

12. Granot M, Yovell Y, Somer E, Beny A, Sadger R, Uliel-Mirkin R, et al. Trauma, attachment style, and somatization: a study of women with dyspareunia and women survivors of sexual abuse. BMC Womens Health. 2018;18(1):29. 

13. Hellström O. Allmänläkaren och den värdefulla vården. Läkartidningen. 2015;112:DMWI.

14. Johannisson K. Om begreppet kultursjukdom. Läkartidningen. 2008;105(44):3129-32. 

15. Föreläsning av läkare på Rehabkoordinatorutbildning. Region Skåne. 2012. 

16. Lundin A, Sjöström C. Kroppssyndrom och relaterade syndrom. I:Herlofson J, Ekselius L, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M. Psykiatri. 2. Ed. Lund: Studentlitteratur; 2016. P. 411-41.

17. Laursen BS, Bajaj P, Olesen AS, Delmar C, Arendt-Nielsen L. Health related quality of life and quantitative pain measurement in females with chronic non-malignant pain. Eur J Pain. 2005;9(3):267-75. 

18. King CD, Jastrowski Mano KE, Barnett KA, Pfeiffer M, Ting TV. Pressure Pain Threshold and Anxiety in Adolescent Females With and Without Juvenile Fibromyalgia: A Pilot Study. Clin J Pain. 2017;33(7):620-26. 

19. Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB, Bennett RM, Bombardier C, Goldenberg DL, et al. The American College of Rheumatology 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee. Arthritis Rheum. 1990;33(2):160-72. 

20. Blumenstiel K, Gerhardt A, Rolke R, Bieber C, Tesarz J, Friederich HC, et al. Quantitative Sensory Testing Profiles in Chronic Back Pain Are Distinct From Those in Fibromyalgia. Clin J Pain. 2011;27(8):682-90. 

21. Desmeules JA, Cedraschi C, Rapiti E, Baumgartner E, Finckh A, Cohen P, et al. Neurophysiologic evidence for a central sensitization in patients with fibromyalgia. Arthritis Rheum. 2003;48(5):1420-9. 

22. Peirs C, Williams SPG, Zhao X, Walsh CE, Gedeon JY, Cagle NE, et al. Dorsal Horn Circuits for Persistent Mechanical Pain. Neuron. 2015;87(4):797-812. 

23. Duan B, Cheng L, Bourane S, Britz O, Padilla C, Garcia-Campmany L, et al. Identification of Spinal Circuits Transmitting and Gating Mechanical Pain. Cell. 2014;159(6):1417-32. 

24. Winkelmann A, Häuser W, Friedel E, Moog-Egan M, Seeger D, Settan M, et al. Physiotherapie und physikalische Verfahren beim Fibromyalgiesyndrom: Systematische Übersicht, Metaanalyse und Leitlinie. Schmerz. 2012;26(3):276-86. 

25. Johnson MI, Claydon LS, Herbison GP, Jones G, Paley CA. Transcutaneous electrical nerve stimulation (TENS) for fibromyalgia in adults. Cochrane Database Syst Rev. 2017;10(10):CD012172. 

Print Friendly, PDF & Email

5 tankar på “Därför gör det ont vid fibromyalgi

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.