Hur vanligt?

Det här är del 5 av ett antal texter som handlar om hur personer med fibromyalgi och liknande smärttillstånd blir dåligt behandlade i sjukvården. Om du inte läst tidigare delar, eller vill läsa någon annan del så finns länkar nedan.

• Del 1: Inledning
• Del 2: Livssituation, kultursjukdomar och medikalisering
• Del 3: Bevis för psykosociala orsaker till långvarig smärta
• Del 4: Somatiseringsdiagnoser vid smärta inom psykiatrin
• Del 5: Hur vanligt?
• Del 6: Konsekvenser av somatiseringsperspektivet
• Del 7: Positiv trend

Hur vanligt är somatiseringsperspektivet bland vårdgivare i Sverige?

Det finns inga undersökningar som utvärderat hur stor andel av vårdgivarna i Sverige som har ett somatiseringsperspektiv. För att få en bild av det så har istället sekundära källor använts. Som nämnt tidigare så är somatoforma störningar accepterade diagnoser med specifika diagnoskoder som fortfarande används inom psykiatrin. Även om de somatoforma störningarna har tagits bort från DSM-5, som publicerades 2013, så finns de kvar i nuvarande diagnossystemet ICD-10.¹ Diagnosernas aktualitet blir också tydlig när man läser kapitlet om somatisering i boken Psykiatri (utgiven 2016), där somatiseringsdiagnoserna både presenteras och valideras och det alternativa vetenskapliga perspektivet avfärdas (se citat).²

[Diagnoser som fibromyalgi: min kommentar]…utgör i själva verket somatoforma tillstånd, som bygger på en subjektiv besvärsformulering men som fått karaktär och status av somatiska diagnoser då det studerats och beskrivits av somatiska specialister, okunniga om somatiseringsproblematik… -Psykiatri, kurslitteratur för vårdutbildningar²

Denna text finns alltså att läsa i en bok som används som kurslitteratur på läkarprogrammet och andra vårdutbildningar i Sverige.^3,4

Webbsidor för vårdpersonal

Internettmedicin.se och praktiskmedicin.se är två webbsidor utformade som kunskapsstöd för vårdpersonal i det dagliga arbetet. Vid en granskning 2013 av informationen på internettmedicin.se stod det bland annat att fibromyalgi kunde ses som ett psykiatriskt tillstånd.⁵ I nuvarande version (granskad 20200401) har informationen tagits bort och ersatts med en mer vetenskapligt korrekt text.⁶ På praktiskmedicin.se finns fortfarande (granskad 20200401) följande stycke, avsett att beskriva orsaken till fibromyalgi: ”Flera uppkomstteorier finns, tex. psykiska orsaker; på gruppnivå har påvisats alexityma drag där smärtan anses vara utryck för outtalade känslor (oftast rädsla/ångest) som inte tolkas in i ”det själsliga systemet” utan i det somatiska.”⁷ Textförfattaren hänvisar inte till någon källa för påståendet och presenterar informationen såsom likvärdig med de två andra orsakshypoteserna som presenteras (långvarig stress och sömnrubbningar).⁷

Läkartidningen

Som tidigare nämnts så fick Anders Lundins artikel i läkartidningen, Kultursjukdomarna – den subjektiva ohälsans olika ansikten, 2008 priset som bästa artikel inom området läkarrollen/etik.^8,9 Nu är 2008 ganska länge sedan, men det finns mer aktuella exempel i läkartidningen där somatisering lyfts fram som orsak till långvarig smärta utan skada. Bland annat i en bokrecension från 2019 där perspektivet blir tydligt samt i artikeln ”Funktionella somatiska symtom kräver biopsykosocial kompetens från 2018.^10,11 Att dessa ovetenskapliga artiklar publiceras i läkartidningen som ägs av sveriges läkarförbund utan att någon märkvärd kritik uppstår talar tydligt för hur etablerat somatiseringsperspektivet är bland läkare i Sverige.

Min erfarenhet

Min erfarenhet från primärvården är att de flesta (läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster och annan personal) tror att fibromyalgi och liknande smärttillstånd huvudsakligen har psykosociala orsaker. Eftersom mitt arbete inneburit att träffa patienter som även har haft kontakt med andra delar av vården så har det givit mig viss inblick i hur personal inom andra verksamheter ser på långvarig smärta utan skada. Det har fått mig att tro att somatiseringsperspektivet dominerar på de flesta kliniker på sjukhusen. Undantaget är på smärtrehabiliteringsklinikerna där de flesta har det vetenskapliga perspektivet. 

”Personer som kommer från en del andra länder till Sverige tappar ofta meningen med livet. I sitt hemland så hade de många släktingar och vänner som de umgicks nära med. De tog hand om varandra och uppskattades av sin omgivning. De hade ofta en roll som skapade värde. Sedan kommer de till Sverige, kanske flyr hit på grund av krig eller kommer av andra orsaker. De har inte sina vänner och släktingar runt omkring sig och uppfyller inte längre någon viktig uppgift. De känner sig vilse i Sverige. När de på detta sätt byter sammanhang och inte längre har så mycket vänner och anhöriga och när de inte längre har en lika viktig roll hos de runt omkring så skapar det ofta en existentiell ångest. Denna ångest ger i sin tur sig ofta i utryck som smärta, trötthet och andra symtom som vi vet att många som kommer från de här länderna utrycker.” -Föreläsande läkare vid utbildning till Rehabkoordinator 2012, i Skåne

Hur vanligt anser somatiseringsförespråkarna att somatisering är?

När somatiseringsförespråkare beskriver hur vanligt somatisering är så hänvisar de ofta till studier som beskriver hur vanligt det är med medicinskt oförklarade symtom. Symtom benämns ofta som medicinskt oförklarade när man inte ser något avvikande i standardpaketet av tester. De likställer således medicinskt oförklarade symtom med somatisering.^2,8,12 Somatiseringsförespråkarna menar att 15-30% av alla patienter som söker vård gör det på grund av somatisering.^2,8 I boken Psykiatri hänvisas till en studie där man analyserat ”högutnyttjare” av vård (de som sökt vård minst 11 gånger senaste året). Författaren (av kapitlet om somatisering i boken) har  dragit slutsatsen att 70% av dessa sökte på grund av somatisering. ²

Långvarig smärta och medicinskt oförklarade symtom vanliga i vården

Långvarig smärta är vanligt bland vuxna. En undersökning visar att 46% av vuxna i Sverige har kronisk värk.¹³ Det rör sig både om lokala smärttillstånd i till exempel ländryggen eller i axlarna, och mer utbredd smärta i större delar av kroppen.¹³ En stor andel av de med långvarig värk har ont utan konstaterad skada, till följd av de fysiologiska förändringar i nervsystemet som benämns nociplastisk smärta.^14,15  Eftersom nociplastisk smärta inte visar sig i standardpaketet bedöms symtomet ofta som medicinskt oförklarade symtom. Det medför att patienternas symtom diagnostiseras, antingen officiellt i journalen, eller inofficiellt i form av att läkarens bedömning som ej tydligt journalförs, som somatoforma störningar. De flesta med smärtsymtom som är medicinskt oförklarade skulle sannolikt ha någon variant av nociplastisk smärta om de blev bedömda av en läkare eller fysioterapeut med kompetens att göra en evidensbaserad smärtanalys. 

Sammanfattning

Somatiseringsperspektivet är vanligt förekommande inom svensk hälso- och sjukvård. Synsättet presenteras relativt okritiserat i Sveriges läkarförbunds tidskrift, samt på olika webbsidor som vänder sig till vårdpersonal och i kurslitteratur som används i olika vårdutbildningar. Somatiseringsförespråkarna anser att somatisering är mycket vanligt förekommande. Symtom hos patienter med långvarig smärta som inte ger avvikande resultat i standardpaketet av tester bedöms ofta som medicinskt oförklarade symtom. Medicinskt oförklarade symtom likställs av somatiseringsförespråkare med somatisering. Samma patienter skulle sannolikt bli diagnostiserade med nociplastisk smärta om de blev bedömda av en läkare eller fysioterapeut med kompetens att göra en evidensbaserad smärtanalys. Nu när vi vet att somatiseringsperspektivet är vanligt i Sverige, vilka konsekvenser får det för patienterna? Det kommer nästa text handla om.

Om du gillade texten och tycker att fler bör läsa den, dela den gärna på facebook och andra sociala medier

Fortsätt till del 6: Konsekvenser av somatiseringsperspektivet

Referenser

1. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem: systematisk förteckning (ICD-10-SE).2020. Tillgänglig från: https://www.socialstyrelsen.se/utveckla-verksamhet/e-halsa/klassificering-och-koder/icd-10/
2. Lundin A, Sjöström C. Kroppssyndrom och relaterade syndrom. I:Herlofson J, Ekselius L, Lundin A, Mårtensson B, Åsberg M. Psykiatri. 2. Ed. Lund: Studentlitteratur; 2016. p. 411-41.
3. Region Örebro län. Rekommenderad litteraturlista för ST inom vuxenpsykiatri.[citerad 20200401] Hämtad från: https://www.regionorebrolan.se/
4. Umeå universitet. Kursplan: psykiatrisk omvårdnad samt psykiatrisk diagnos och behandling 7,5 hp. [Citerad 20200401] Hämtad från: https://www.umu.se/utbildning/kursplan/3om194/
5. Bengtsson A. Fibromyalgi. Internetmedicin.se[Internet][Reviderad 20121016: citerad 20131026] 
6. Kosek E. Fibromyalgi.  Internetmedicin.se[Internet][Reviderad 20200424: citerad 20200621] 
7. Praktisk Medicin. Fibromyalgi. Generell allodyni. Utbredd muskuloskeletal smärta. Praktisk Medicin [Internet][Reviderad oktober 2018: citerad 20200401] 
8. Lundin A.Kultursjukdomarna – den subjektiva ohälsans olika ansikten. Läkartidningen. 2008;105(48-49):3570. 
9. Årets vinnande artiklar i läkartidningen. Läkartidningen. 2008; (48).
10. Ghelichkhan P. Recension: Medkänsla för patienter i psykosomatikens grepp – It´s all in you head. Läkartidningen. 2019;116:FRTI. 
11. Sjöström C. Funktionella somatiska symtom kräver biopsykosocial kompetens. Läkartidningen. 2018;38:E7UE.
12. Abbass A, Kisely S, Kroenke K. Short-term Psychodynamic Psychotherapy for Somatic Disorders. Systematic Review and Meta-Analysis of Clinical Trials. Psychother Psychosom. 2009;78(5):265-74. 
13. Jakobsson U. The Epidemiology of Chronic Pain in a General Population: Results of a Survey in Southern Sweden. Scand J Rheumatol. 2010;39(5):421-9. 
14. Nijs J, Torres-Cueco R, van Wilgen P, Lluh Girbes E, Struyf F, Roussel N, et al. Applying Modern Pain Neuroscience in Clinical Practice: Criteria for the Classification of Central Sensitization Pain. Pain Physician. 2014;17(5):447-57.
15. Kosek E, Cohen M, Baron R, Gebhart GF, Mico JA, Rice ASC, et al. Do We Need a Third Mechanistic Descriptor for Chronic Pain States? Pain. 2016;157(7):1382-6.