Smärta utan förklaring: Handledning till dig som vill veta orsaken

Videon finns efter texten.

I en svensk studie som publicerades 2010 såg man att hälften av de som hade långvarig smärta inte fått någon förklaring till varför det gjorde ont.(1) Den här filmen kommer att handla om det och vad man kan göra om man har långvarig smärta och vill ta reda på orsaken till varför det gör ont. 

Jag heter Andreas Persson och är fysioterapeut och specialist på smärta och smärtrehabilitering. 

Beskrivning av problemet

Någonstans mellan 20 och 50%  av alla vuxna lider av långvarig smärta.(1-3) Det betyder att mellan 1,6 och 4 miljoner svenskar är drabbade. Långvarig smärta innebär att man haft ont i minst tre månader. Det kan vara smärta som kommer och går och det kan vara smärta som finns där hela tiden. Det kan vara smärta på en specifik avgränsad plats i kroppen och det kan vara smärta i stora delar av kroppen. 

Att bara hälften av de med långvarig smärta fått diagnos och förklaring innebär att  800 000 -2 miljoner svenskar har ont utan att de vet varför. Jag skulle säga att det troligtvis är värre än så. Många av de som har fått en förklaring, har fått en förklaring som är felaktig. Detta visar att svensk hälso- och sjukvård överlag har misslyckats med att hjälpa personer med kronisk värk. Det är under dessa förutsättningar jag har gjort den här filmen. Den är riktad till personer som har haft ont i mer än tre månader och inte har fått någon acceptabel förklaring till smärtan.

Jag skulle vilja sticka ut hakan och säga att anledningen till att så många inte fått förklaring till sin smärta är att de inte blivit utredda av en skicklig och uppdaterad läkare och/eller fysioterapeut med kompetens att göra en smärtanalys. Men det ska sägas att det finns smärttillstånd där det med dagens kunskap inte går att ta reda på orsaken. Men jag tror att det rör sig om ungefär 1% av de drabbade vilket är väldigt långt i från de 50% som inte får någon förklaring i nuläget. Det innebär att de allra flesta som inte fått en acceptabel förklaring och diagnos skulle kunna få det om dom blir undersökta av någon med rätt kompetens.

 Men varför är det så viktigt med en förklaring?  En förklaring är viktig för att kunna förstå vad som händer i kroppen och hur tillståndet kommer utvecklas över tid. Om det kommer gå över eller inte, samt vilka behandlingar som hjälper. Har den drabbade inte fått en godtagbar förklaring betyder det att personen och vårdpersonalen inte vet vad orsaken är. Detta leder till oro och osäkerhet. Tänk om det är cancer, tänk om det är en allvarlig neurologisk sjukdom. Kommer det bara bli värre och värre? Kommer jag kunna jobba. Att inte ha en förklaring till sitt smärttillstånd ökar lidandet för den drabbade och gör att förmågan att leva ett meningsfyllt och produktivt liv försämras. (4-6)

Det är även viktigt att man får en användbar diagnos som hänger ihop med förklaringen. En diagnos som beskriver en skada eller en sjukdom är hjälpsam när man söker mer information om tillståndet. 

I forskningsstudier på olika smärttillstånd studerar man oftast större grupper med personer som har liknande skador eller sjukdomar. Ofta är diagnosen och diagnoskriterierna det som bestämmer vilka som inkluderas i en studie.  Man klumpar samman personer med tex. Tennisarmbåge för att studera vad tillståndet beror på, vilka fysiologiska förändringar som finns i muskel och muskelsena. Man tittar på prognosen, dvs. Hur lång tid det tar innan tillståndet går över och man tittar på vilka behandlingar som gör att tillståndet går över snabbare. Utifrån resultaten i denna typ av forskningsstudier kan man sedan dra olika slutsatser om sjukdomen eller skadan. Slutsatser om vad den beror på, hur den utvecklas över tid och vilka behandlingar som hjälper. Dessa slutsatser gäller inte bara för de som var med i studien utan även för andra med liknande tillstånd, alltså de som har samma diagnos.  

Om man får en acceptabel diagnos som säger något om smärtan kan både den drabbade själv och vårdpersonal använda den för att söka information om tillståndet. Information som kan vara till hjälp för att få veta vad det beror på, hur det kommer utvecklas över tid och vilka behandlingar som hjälper. Ofta finns det vårdprogram för olika diagnoser. Vårdprogram som är baserade på forskningen om skadan eller sjukdomen, som ger information om hur man kan hantera och behandla den. Om man inte har fått en acceptabel diagnos så får man inte tillgång till den informationen. 

Studien från 2010 som hänvisades till tidigare visade förutom att hälften av alla med långvarig smärta inte hade fått någon förklaring, att hade de drabbade inte heller fått någon diagnos.(1) Detta har ändrats sedan studien publicerades. Numera får i stort sett alla med långvarig smärta som söker hjälp i sjukvården en diagnos. Det har införts krav i sjukvården att diagnos måste sättas vid varje besök. Ofta sätts dock inte en acceptabel diagnos, alltså en diagnos som beskriver sjukdomen eller skadan som orsakar smärtan på ett användbart sätt. 

En variant av icke acceptabla diagnoser är de som bara beskriver ett symtom och inte den bakomliggande sjukdomen eller skadan. Några exempel är: Lumbago – vilket betyder att man har ont i ländryggen, Cervikalgi – vilket betyder smärta i nacken och huvudvärk – vilket säger sig själv. Det är ok, att en person får denna typ av diagnos i början, när smärtan är ny, vid ett första läkarbesök, när man precis börjat utreda tillståndet.  Men om smärtan kvarstår så måste man ta reda på varför, och ställa en mer specifik diagnos som ger användbar information om tillståndet. Många med långvarig smärta utreds inte ordentligt så att den drabbade får veta orsaken till smärtan. 

Utöver de som inte får någon acceptabel förklaring till sitt smärttillstånd så är det många som får en felaktig förklaring. Ofta en förklaring baserad på vad man trodde långvarig smärta berodde på för 20-30 år sedan eller en förklaring baserad på rena myter som det aldrig funnits något belägg för.  Exempel på vanliga förklaringar som i de flesta fall är felaktiga är: 

Smärtan beror på: 

• Spända eller stela muskler
• Svaga muskler
• Dålig hållning
• Dåligt rörelsemönster
• Övervikt
• Stress
• Nedstämdhet
• Depression
• Ångest
• Sociala problem

Detta är förklaringar som ofta används inom den vanliga vården. Utöver dessa så finns det andra felaktiga förklaringar som används av tex. Kiropraktorer, Naprapater, massörer och andra alternativa terapeuter. Några vanliga förklaringar som i de flesta fall är felaktiga  är: 

Smärtan beror på:

• En kota sitter fel och behöver justeras
• Bäckenet sitter snett och behöver justeras
• Det är trångt för en nerv i ryggen och utrymme behöver skapas genom manipulation
• Låsningar uppstår i ryggen eller nacken som behöver justeras
• Musklerna är spända och stela och behöver mjukas upp
• Muskelknutor som behöver behandlas bort regelbundet
• Smärtan beror på att du äter fel kost. Du behöver kosttillskott som jag säljer. 

Som du hör så hänger oftast de felaktiga förklaringarna hos alternativa terapeuter samman med en behandling som de utför mot betalning eller vara de säljer. Jag tror varken personal inom sjukvården eller alternativa terapeuter medvetet försöker lura de som är drabbade utan ger förklaringar som de genuint tror på, även om det inte finns någon bra vetenskaplig grund till dem. Därmed inte sagt att de behandlingar som ges av dessa terapeuter behöver vara verkningslösa. Många av behandlingarna som ges både i sjukvården och av alternativa terapeuter kan hjälpa personer med långvarig smärta, men ofta inte av de anledningar som anges. 

Men hur går man då vidare om man har långvarig smärta och inte har fått någon acceptabel förklaring? Det finns några olika steg man behöver gå igenom. Om man inte tidigare sökt hjälp för ditt smärttillstånd i sjukvården så är det viktigt att börja från början och gå igenom de olika stegen i den ordning de anges. Om man har gått igenom flera av stegen som anges men inte alla så är det viktigt att gå igenom de steg som inte blivit utförda. 

Steg 1. Om smärtan finns i leder eller muskler boka tid till en fysioterapeut/sjukgymnast på vårdcentralen för undersökning av ditt smärttillstånd. Om det är huvudvärk, smärta i magen eller underlivet gå direkt till steg två och boka tid till läkare. 

Fysioterapeuten kommer först att intervjua dig och sedan göra en fysisk undersökning. Oftast får du därefter en förklaring samt förslag på vad du själv kan göra för att behandla tillståndet, eller så får du ett erbjudande om någon typ av behandling som fysioterapeuten utför. Även om det är vanligt att fysioterapeuten ger någon av de felaktiga förklaringar som nämndes innan så är de råd och behandlingar som ges ofta hjälpsamma. Om fysioterapeuten i samband med undersökningen av ditt smärttillstånd tycker att du även behöver träffa en läkare så ska du göra det. Samma sak gäller om smärttillståndet inte förbättras efter några veckors behandling eller om det successivt förvärras. Då är nästa steg ett läkarbesök. 

Steg 2. Undersökning av läkare på vårdcentralen. Läkaren gör ofta en kort intervju och därefter en kort undersökning. Utöver det så utförs oftast ett standardpaket av labbprover för att  se om något avviker, vilket antyder att man har en brist eller sjukdom som orsakar smärtan. Exempelvis så kan proverna visa förhöjd nivå av inflammatoriska markörer som kan antyda att man har en infektion eller en reumatisk sjukdom. Detta steg är viktigt och får absolut inte hoppas över. Ibland ingår även någon typ av bilddiagnostisk undersökning, till exempel magnetkamera undersökning. Om något i undersökningen eller proverna är avvikande så kan den drabbade behöva undersökas vidare på en specialistmottagning.

Steg 3. Om undersökningen hos fysioterapeuten eller läkaren och de prover du tagit ger misstankar om en viss typ av sjukdom eller skada så kan man bli remitterad till en specialistenhet. Det kan tex. Vara  en reumatologimottagning om man misstänker en reumatisk sjukdom, eller en neurologimottagning om man misstänker en neurologisk sjukdom eller skada. Om man inte hittar någon orsak till smärttillståndet efter att man blivit bedömd på en specialistmottagning eller om det är så att läkaren inte anser att det finns misstanke om sjukdom eller skada som utreds och behandlas på specialistenheterna och du fortfarande inte fått en acceptabel diagnos och förklaring så är nästa steg en remiss till en specialiserad smärtmottagning för utredning av långvarig smärta.  

Steg 4. Om du fortfarande inte fått en acceptabel förklaring och något av följande alternativ stämmer så har sjukvården misslyckats med utredningen av ditt smärttillstånd: 

• Smärtmottagningen avslår remissen för utredning
• väntetiden för utredning på smärtmottagningen är över tre månader
• läkaren på vårdcentralen vill inte remittera dig till smärtmottagningen
• Du blir utredd på smärtmottagningen men får ingen acceptabel förklaring där heller

När sjukvården misslyckas behöver du själv bli mer aktiv i utredningen av din smärta. Vi ska nu gå igenom hur långvarig smärta fungerar och hur man själv kan ta reda på vad smärtan beror på. Det du kommer fram till bör sedan helst förankras i sjukvården. 

Vi ska först titta på de tre olika typerna av långvarig smärta som finns.(7) Att veta vilken typ ens smärta tillhör är ett bra steg på vägen för att veta orsaken till smärtan. 

Inflammatorisk smärta

 Den första typen kallas inflammatorisk smärta. Ibland kallas smärttypen även nociceptiv smärta.  Smärtan beror oftast på en skada i kroppen. Skadan kan finnas i en muskel eller muskelsena, i en led, i skelettet eller i någon annan vävnad. Skadan beror på att den skadade vävnaden har överbelastats. Det kan ha hänt vid en traumatisk händelse som tex. En bilolycka eller ett fall. Till exempel om du tagit emot dig när du ramlat med handen och brutit handleden. 

Den skadade vävnaden kan också överbelastats genom en aktivitet som utförts under en längre tid som tex. Om man målar huset i 7 timmar under en dag och då överbelastar och skadar en muskel i armen. Ett annat sätt en skada kan uppstå är genom att man upprepat belastar tex. muskler och leder utan att de får tillräcklig återhämtningstid mellan belastningstillfällena. Exempelvis om man har ett arbete där man utför liknande arbetsuppgifter varje dag som belastar samma delar av kroppen i kombination med att tiden mellan arbetspassen är för kort för att de belastade kroppsdelarna ska hinna återhämtas. 

Anledningen till att denna smärttyp kallas inflammatorisk är att skadan orsakar en inflammation. Inflammationen och de substanser som frisätts i den skadade vävnaden gör smärtreceptorerna och smärtnervtrådarna känsligare vilket i sin tur orsakar smärta. Överbelastning av kroppen uppstår lättare när man blir äldre eftersom kroppens återhämtningsförmåga och motståndskraft försämras. Detta börjar redan ske från 25 års ålder och blir mer påtagligt ju äldre man blir. Hos en gammal person kan styrkan i kroppens vävnader vara så låg så att till och med vissa vardagsaktiviteter kan leda till skada. Om man slutar överbelasta den skadade vävnaden läker oftast skadan vilket leder till att smärtan försvinner. Även om det låter ologiskt att tillföra mer belastning vid denna typ av smärta så hjälper ofta rätt doserad träning den skadade vävnaden att läka och bli starkare. 

Läkning av skadan sker vanligtvis inom några månader, vilket också gör att inflammationen och smärtan försvinner. Men fortsätter man belasta den skadade vävnaden över dess kapacitet så läker inte skadan helt och smärtan fortsätter. Inflammatorisk smärta uppstår även om man har en reumatisk sjukdom som tex. Reumatoid artrit där immunförsvaret angriper kroppsvävnaderna och därmed skapar skada och inflammation. 

Neuropatisk smärta

Den andra typen av smärta är neuropatisk smärta. Neuropatisk smärta skapas till följd av nervskada. Nervskadan kan uppstå av ett tryck eller drag på en nerv eller på grund av en sjukdom. Neuropatisk smärta uppkommer huvudsakligen till följd av att smärtnervtrådarna blir skadade. När de blir skadade så börjar de ibland skicka smärtsignaler spontant. Om man rör sig på ett sätt som drar eller trycker på den skadade nerven så gör det mer ont. Vanliga orsaker till nervskada och neuropatisk smärta är diskbråck i ryggen eller nacken som orsakar tryckskada på en nerv samt sjukdomar som ger kemiska förändringar kring nerver och därmed skadar dem som tex. Vid diabetes. 

Typiskt för neuropatisk smärta är att symtomen följer vissa mönster som för en tränad läkare eller fysioterapeut är lätta att känna igen. Vid en skada på en nerv i ryggen tex. Till följd av ett diskbråck skadas förutom smärtnerver nästan alltid andra känsel- och muskelnerver. Det innebär att man vid neuropatisk smärta oftast även har nedsatt känsel och nedsatt kraft i någon muskel.  Här är ett exempel på ett typiskt mönster för en person som fått ett diskbråck i ländryggen och fått en skada på S1-nerven på höger sida. Den drabbade har smärta i ryggen och även i benet någonstans i det markerade området. Utöver det så har han nedsatt känsel någonstans i det markerade området och nedsatt kraft i förmågan att gå upp på tå. 

Kemiska skador till följd av till exempel diabetes, alkohol, kemoterapi vid cancerbehandling eller ibland av okänd anledning brukar kallas polyneuropati, Vilket betyder att man har skador på många nerver.(8) Denna typ av nervsmärta och nervskada följer också ett specifikt mönster. Men mönster är annorlunda jämfört med om man skadat en specifik nerv. Här är exempel på var det ofta gör ont. Ofta gör det mer ont längre ut i armarna och händerna och benen och fötterna. Oftast har man också nedsatt känsel i de smärtande områdena. 

Nociplastisk smärta

Den tredje typen av smärta kallas nociplastisk smärta.(9) Detta är den vanligaste smärttypen hos de som inte fått någon förklaring till långvarig smärta. Smärtan orsakas av förändringar i smärtregleringssystemet som gör det känsligare. Vid denna typ av smärta så kan man ofta inte hitta någon skada som motsvarar smärtans intensitet. Ibland har man haft en skada som normalt läker på några månader i området. Men när smärtan finns kvar i flera år trotts att skadan fått möjlighet att läka, så är det sannolikt nociplastisk smärta som orsakar smärtan. Nociplastisk smärta finns oftare över ett större område och fler olika områden än de andra smärttyperna. Men den kan också finnas i ett lokalt begränsat område. En vanlig variant av omfattande nociplastisk smärta är fibromyalgi. Vid fibromyalgi finns smärtan i stora delar av kroppen. De flesta med fibromyalgi har även dålig sömnkvalitet och stora problem med trötthet. 

Precis som vid neuropatisk smärta så har ofta de med nociplastisk smärta domningar och nedsatt känsel och muskelkraft i olika delar av kroppen. Vid nociplastisk smärta följer dock varken smärtutbredningen eller den nedsatta känseln och kraften de mönster som är typiska för neuropatisk smärta. Andra symtom som ofta finns vid sidan av smärtan vid nociplastisk smärta förutom de som nämnts, dålig sömn, trötthet, nedsatt känsel och nedsatt muskelkraft, är försämrat minne och koncentrationsförmåga, feberkänsla efter fysisk ansträngning och känslighet för andra sinnesintryck som starkt ljus, höga ljud och starka dofter. 

Andra termer som använts tidigare och till viss del fortfarande som betyder ungefär samma sak som nociplastisk smärta är: central sensitisering, sensitisering och centralt störd smärtmodulering. 

Upplever du att dina symtom verkar höra mer till någon av de här kategorierna? Vi ska nu gå igenom en tabell med information om vad som är typiskt för de olika smärttyperna och vad som skiljer dem åt. Tabellen finns på min hemsida. Du kan använda den när du analyserar ditt eget smärttillstånd. Det kan då vara en bra idé att stryka under det i tabellen som stämmer bäst för dig. Smärttypen som du har är sannolikt den kategori med flest understrykna ledtrådar. Därefter ska vi även titta på några typiska smärtteckningar för de olika smärttyperna. I beskrivningstexten finns även en länk till en smärtteckning du kan skriva ut och fylla i alla områden du haft ont i senaste månaden. 

Då tittar vi på tabellen. En kolumn finns för varje smärttyp och vi ska gå igenom olika typer av ledtrådar rad för rad. Vi börjar med historik. Vid inflammatorisk smärta så brukar man ha en skada som inte är läkt, vilket betyder att man har överbelastat kroppen på något sätt, det kan även finnas åldersförändringar, ofta i form av artros, eller någon reumatisk sjukdom. Vid neuropatisk smärta så finns det ibland information om att man skadat en nerv eller har en neurologisk sjukdom. Vid nociplastisk smärta så har man ofta, men inte alltid nära släktingar med liknande smärtproblematik. Smärtan debuterade ofta i samband med stressig period, en period med dålig sömn eller en skada som nu borde ha läkt. 

På nästa rad så är det vid inflammatorisk smärta vanligt med ökad smärta under tiden och efter belastning av kroppsdelen som gör ont. Så är det även vid neuropatisk smärta. Men vid neuropatisk smärta finns oftast även domningskänsla i något område och ibland även svaghet i någon rörelse. Vid nociplastisk smärta är det också vanligt med ökad smärta under och efter belastning men det är även vanligt med vilovärk även när man inte belastat den smärtande kroppsdelen. 

På nästa rad, övriga symtom så finns det vid nociplastisk smärta ofta även problem med sömnsvårigheter, trötthet samt försämrad koncentration och minne. 

Smärtutbredningen, alltså de område man har ont i är vid inflammatorisk smärta oftast relativt litet, förutom vid reumatisk sjukdom där man kan ha ont i många olika leder enligt specifika mönster. Vid neuropatisk smärta finns utbredningen i ett specifikt område som den skadade nerven är kopplad till. Läkare och fysioterapeuter har specifika kartor för att kunna avgöra vilken nerv som är skadad i förhållande till var det gör ont vid neuropatisk smärta. Oftast finns även känselnedesättning (alltså domningskänsla) i samma eller närliggande område. Och vid nociplastisk smärta är smärtområdet oftast större än vid de andra smärttyperna och man har oftast ont i fler områden i kroppen. 

Nästa rad för tecken som normalt bedöms av legitimerad sjukvårdspersonal, så finns vid inflammatorisk smärta ofta rodnad, svullnad, värme och ibland även blödning, alltså blåmärke i det smärtande området, särskilt den närmaste tiden efter den eventuella skadan. Vid neuropatisk smärta finns ofta svaghet i någon specifik rörelse och känselnedsättning. Vid nociplastisk smärta finns ömhet vid beröring över stort område samt ofta också nedsatt känsel (alltså domning) som inte följer de mönster som finns vid neuropatisk smärta. 

Nästa rad beskriver effekten av alvedon eller ipren eller liknande antiinflammatorisk medicin tagen med full rekommenderad dos i tre dagar. Detta är alltså något du kan prova. Det är dock viktigt att du tål dessa mediciner. Om du är osäker prata med din läkare. Vid inflammatorisk smärta upplever man ofta tydlig minskning av smärtan. Vid neuropatisk smärta har man ofta ingen tydlig effekt och inte heller vid nociplastisk smärta. 

Nästa rad beskriver effekten av behandlingsmetoden TENS och raden därefter är akupunktur.  Att testa dessa behandlingar för att få mer information om orsaken till smärtan är absolut inget måste, men kan vara ett bra tillägg för att få extra ledtrådar, särskilt om de övriga ledtrådarna i tabellen inte pekar tydligt mot en av de specifika smärttyperna. Vid TENS-behandling upplever de med inflammatorisk smärta vanligtvis minskad smärta eller ingen effekt alls. De med neuropatisk smärta upplever oftast samma sak, minskad smärta eller ingen effekt. Vid nociplastisk smärta däremot upplever vissa försämring av behandlingen.  Om man får ökad smärta av TENS pekar det således mot att man har nociplastisk smärta. 

Nästa rad, som beskriver effekt av akupunktur beskriver samma sak som vid TENS. Det som skiljer de olika smärttyperna är att man kan få ökad smärta om man har nociplastisk smärta. 

Precis som angavs i tabellen skiljer sig utbredningen av smärtan mellan de olika smärttyperna. Efter filmen så kan det vara en bra idé att fylla i en egen smärtteckning. Länk till en smärtteckning finns i beskrivningstexten till filmen. 

Här är några typiska exempel på smärtteckningar för de olika smärttyperna. 

Här ser vi bilder med inflammatorisk smärta. Som du ser på första bilden med markerad smärta på armen så är det ett relativt litet område. Likaså på andra bilden med lokal smärta i knät. Och på tredje bilden med smärta i flera olika leder så talar det för att personen i fråga har en reumatisk sjukdom. 

Här ser vi två exempel på neuropatisk smärta. Första bilden så följer smärtan ett visst mönster som markerar att smärtan är neuropatisk och orsakas av skada på nervroten i ländryggen på höger sida som kallas S1. Den andra smärtteckningen Visar på ett smärttillstånd som verkar bero på polyneuropati, alltså smärta till följd av skador på många små nerver. 

Och här ser vi olika exempel på smärtteckningar som antyder nociplastisk smärta, alltså smärta på grund av att smärtsystemet blivit känsligare. På första bilden är smärtan lokaliserad i nacke- och skulderområdet samt höger överarm. Som du ser så är smärtan förlagd över ett relativt stort område vilket är typiskt för denna smärttyp. Den andra bilden visar ännu mer utbredd smärta och den tredje bilden visar smärta i hela kroppen. Det här är en person som med största sannolikhet har ganska svår fibromyalgi. 

Nu när du tittat på tabellen, och fyllt i smärtteckningen, vilken smärttyp stämmer bäst på dig? Jag kommer nu nämna vad du kan göra för att gå vidare i din utredning av smärtan. 

Om ditt smärttillstånd verkar vara inflammatorisk så behöver du boka in ett nytt besök till en fysioterapeut. Ta gärna med dig tabellen samt smärtteckningen. En skicklig fysioterapeut kan ofta lokalisera vilken vävnad som blivit skadad och ge råd avseende hur du kan göra för att skadan ska läka. Om du fått en av de vanligtvis felaktiga förklaringar som jag nämnt ovan så ska du hänvisa till tabellen som visar att det troligtvis rör sig om inflammatorisk smärta. Om du upplever att fysioterapeuten inte klarar att hjälpa dig så kan det vara bra att prova att träffa en annan fysioterapeut. 

Det kan också vara en bra att fråga fysioterapeuten direkt om det finns en risk att du har en reumatisk sjukdom. Om det finns misstanke om reumatisk sjukdom bör du träffa läkare igen och eventuellt även remitteras till en reumatologmottagning. För dig som har varit på en reumatologmottagning tidigare och inte fått en acceptabel diagnos så kan det ofta vara värt ett nytt besök om det gått något år och symtomen förvärrats.  Ibland kan reumatiska sjukdomar utvecklats långsamt vilket betyder att de i början inte går att upptäcka i undersökningarna och proverna. Har man en reumatisk sjukdom så brukar det dock bli mer tydligt med tiden både i den kliniska undersökningen och de olika labbproverna.  

Om ditt smärttillstånd verkar vara neuropatiskt. Då behöver du boka en tid till en fysioterapeut för att få det bekräftat. Ta med dig tabellen och smärtteckningen med resultatet som antyder att du har neuropatisk smärta. Om fysioterapeuten tycker att du också behöver träffa en läkare så är det en oftast bra idé att göra det. Även om du i det här steget redan träffat fysioterapeut och läkare för smärttillståndet så är det en bra idé att göra det igen med den mer specifika frågeställningen om ditt smärttillstånd är neuropatiskt. Om du inte tycker du får den hjälp du behöver så prova en annan fysioterapeut eller läkare. Ibland kan det i det här skedet behövas kompletterande undersökningar som tex. Magnetkameraundersökning och nervledningstest. 

Om ditt smärttillstånd verkar vara nociplastiskt. Då är det hög sannolikhet att du har nociplastisk smärta. Denna smärttyp är mycket vanlig och det saknas kunskap om den i vården. En stor andel av de som har nociplastisk smärta har fibromyalgi. Fibromyalgi förekommer hos omkring 3-5% av alla vuxna.(10-12) Troligtvis har bara ungefär en tredjedel av alla som har fibromyalgi fått diagnosen med tillhörande förklaring till smärttillståndet och de andra tillhörande symtomen.(1,4,10,13, ) Du kan själv testa om du uppfyller de uppdaterade diagnoskriterierna från 2016.(14) Jag har gjort en kort video om hur man går tillväga. På min hemsida finns formuläret med diagnoskriterierna som du kan fylla i och räkna ut om du uppfyller kriterierna. Länk till filmen och formuläret finns i beskrivningstexten till den här filmen. 

Jag har även gjort en kort video om de nio vanligaste symtomen vid fibromyalgi. Titta gärna på filmen för att se om du känner igen symtomen hos dig själv. 

Även om det är de uppdaterade diagnoskriterierna från 2016 som rekommenderas för användning kliniskt, så används ofta fortfarande kriterierna från 1990.(14,15, 16) I kriterierna från 1990 ingår även smärttest av 18 punkter i kroppen.(16) Om du, din läkare eller din fysioterapeut vill att du ska testas enligt kriterierna från 1990 så har jag även gjort en kort video om det som kan vara till hjälp för dig, men även för läkaren eller fysioteraput, om de inte är vana att testa de olika smärtande punkterna. 

Om du uppfyller kriterierna från 2016 så är det viktigt att du tar med det ifyllda formuläret  till din läkare eller fysioterapeut för att få det inskannat i din journal samt för att få diagnosen bekräftad. Om det är så att läkaren eller fysioterapeuten säger att de inte tror att diagnosen finns, bör du byta till en annan läkare eller fysioterapeut. Personen i fråga har uppenbarligen för låg kompetens för att kunna hjälpa dig med ditt smärttillstånd. Om de inte tror att du har fibromyalgi trotts att du uppfyller kriterierna så bör de ha bra argument för det. 

Men bara för att man har nociplastisk smärta så behöver man inte ha fibromyalgi. Även ett lokalt smärttillstånd kan bero på denna typ av smärta. Nociplastisk smärta är en vanlig orsak till lokal smärta när man inte hittar någon skada som orsakar smärtan. Eller där smärtan är mer påtaglig än vad man kan förvänta sig i förhållande till en liten skada, lätt artros eller någon annan lindrig patologisk avvikelse. Vanliga områden med lokal nociplastisk smärta är huvudet, nacken, käkarna, axlarna, skulderbladen, underarmarna, händerna, bröstkorgen, bröstryggen, ländryggen, magen, underlivet, ja jag ska inte fortsätta eftersom jag tror du förstår vart jag är på väg. Nociplastisk smärta kan vara orsak till smärta i vilket område som helst i kroppen. Det typiska med nociplastisk smärta är att det inte går att hitta någon skada som är sannolik orsak till smärtan.  

I den här videon tänker jag inte gå in på lämpliga behandlingar för olika långvariga smärttillstånd. Men om du har nociplastisk smärta, men inte fibromyalgi så är det ofta en bra idé att titta på de vårdprogram och rekommenderade behandlingar som finns för fibromyalgi. Ofta hjälper behandlingar och hanteringsstrategier för fibromyalgi även vid andra nociplastiska smärttillstånd. Kolla gärna in mina filmer om olika typer av fysisk träning och andra behandlingar för fibromyalgi och långvarig smärta. 

Om du tyckte att filmen hjälpte dig så tryck på gillaknappen. Om du känner någon annan med långvarig smärta som inte har fått förklaring, tipsa gärna om filmen. Kolla även in min youtubekanal och någon av mina andra filmer om långvarig smärta. 

Referenser

1. Jakobsson U. The epidemiology of chronic pain in a general population: results of a survey in southern Sweden. Scand J Rheumatol. 2010;39(5):421-9. 

2. Fayaz A, Croft P, Langford RM, Donaldson LJ, Jones GT. Prevalence of chronic pain in the UK: a systematic review and meta-analysis of population studies. BMJ Open. 2016;6(6):e010364.

3. Dahlhamer J, Lucas J, Zelaya C, Nahin R, Mackey S, DeBar L, et al. Prevalence of Chronic Pain and High-Impact Chronic Pain Among Adults — United States, 2016. MMWR Morb Mortal Wkly Rep. 2018;67(36):1001-6. 

4. White KP, Nielson WR, Harth M, Ostbye T, Speechley M. Does the label ”fibromyalgia” alter health status, function, and health service utilization? A prospective, within-group comparison in a community cohort of adults with chronic widespread pain.Arthritis Rheum. 2002;47(3):260-5. 

5. Lamotte M, Maugars Y, Le Lay K, Taïeb C. Health economic evaluation of outpatient management of fibromyalgia patients and the costs avoided by diagnosing fibromyalgia in France. Clin Exp Rheumatol. 2010;28(6 supple 63):64-70. 

6. Hughes G, Martinez C, Myon E, Taïeb C, Wessely S. The impact of a diagnosis of fibromyalgia on health care resource use by primary care patients in the UK: An observational study based on clinical practice. Arthritis Rheum. 2006;54(1):177-83. 

7. Woolf CJ. Pain: moving from symptom control toward mechanism-specific pharmacologic management. Ann Intern Med. 2004;140(6):441-51. 

8. Sommer C, Geber C, Young P, Forst R, Birklein F, Schoser B. Polyneuropathies. Dtsch Arztebl Int. 2018;115(6):83-9. 

9. Kosek E, Cohen M, Baron R, Gebhart GF, Mico JA, Rice ASC, et al. Do We Need a Third Mechanistic Descriptor for Chronic Pain States? Pain. 2016;157(7):1382-6. 

10. Häuser W, Brähler E, Ablin J, Wolfe F. 2016 modified American College of Rheumatology fibromyalgia criteria, ACTTION-APS Pain Taxonomy criteria and the prevalence of fibromyalgia. Arthritis Care Res (Hoboken). 2020; apr 5. 

11. Jones GT, Atzeni F, Beasley M, Flüß E, Sarzi‐Puttini P, Macfarlane GJ. The Prevalence of Fibromyalgia in the General Population: A Comparison of the American College of Rheumatology 1990, 2010, and Modified 2010 Classification Criteria. Arthritis Rheumatol. 2015;67(2):568-75.

12. Queiroz LP. Worldwide epidemiology of fibromyalgia. Curr Pain Headache Rep. 2013;17(8):356. 

13. Vincent A, Lahr BD, Wolfe F, Clauw DJ, Whipple MO, Oh TH, et al. Prevalence of Fibromyalgia: A Population-Based Study in Olmsted County, Minnesota, Utilizing the Rochester Epidemiology Project: Estimation of the Prevalence of FM in a Defined Population. Arthritis Care Res (Hoboken). 2013;65(5):786-92. 

14.Wolfe F, Clauw DJ, Fitzcharles MA, Goldenberg DL, Häuser W, Katz RL, et al. 2016 Revisions to the 2010/2011 fibromyalgia diagnostic criteria. Semin Arthritis Rheum. 2016;46(3):319-29

15. Wolfe F. Stop using the American College of Rheumatology criteria in the clinic. J Rheumatol. 2003;30(8):1671-2. 

16. Wolfe F, Smythe HA, Yunus MB, Bennett RM, Bombardier C, Goldenberg DL, et al. The American College of Rheumatology 1990 Criteria for the Classification of Fibromyalgia. Report of the Multicenter Criteria Committee. Arthritis Rheum. 1990;33(2):160-72.