Positiv trend

Det här är sista delen av ett antal texter som handlar om hur personer med fibromyalgi och liknande smärttillstånd blir dåligt behandlade i sjukvården. Om du inte läst tidigare delar, eller vill läsa någon annan del så finns länkar nedan.

• Del 1: Inledning
• Del 2: Livssituation, kultursjukdomar och medikalisering
• Del 3: Bevis för psykosociala orsaker till långvarig smärta
• Del 4: Somatiseringsdiagnoser vid smärta inom psykiatrin
• Del 5: Hur vanligt?
• Del 6: Konsekvenser av somatiseringsperspektivet
• Del 7: Positiv trend

Nu har det målats upp en ganska svart bild för de med långvarig smärta i Sverige. Det finns dock en del ljusglimtar. De senaste tio åren har det vetenskapliga perspektivet blivit vanligare. Somatiseringsperspektivet hänger fortfarande kvar, men sannolikt har andelen läkare och annan vårdpersonal med synsättet minskat. Kanske beror det på att vårdpersonal, som enbart fått lära sig somatiseringsperspektivet, går i pension och ny personal börjar. Ny personal som även exponerats för det vetenskapliga perspektivet i sin utbildning. 

Ökad forskning om långvarig smärta

De senaste årtiondena har forskningen om långvarig smärta ökat dramatiskt. När man använder sökordet för långvarig smärta (chronic pain) i den stora databasen PubMed, så går det att se ett stort antal artiklar som publicerats de senast åren (se nedan).  

För att jämföra antalet publicerade artiklar ur somatiseringsperspektivet respektive det vetenskapliga perspektivet, så har jag gjort en sökning med termerna somatoform disorders (somatiseringsperspektivet) och fibromyalgia (det vetenskapliga perspektivet). Resultatet visar att det inte finns någon tydligt trend för antal publicerade artiklar ur somatiseringsperspektivet. Det finns däremot en tydlig trend för fibromyalgi, där antalet artiklar publicerade de senaste 10 åren är betydligt fler än decenniet tidigare. Antalet publicerade artiklar med söktermen somatoform disorders har varit fler än de med fibromyalgia även de senaste åren. Det kan delvis förklaras av att fibromyalgi är en specifik smärtdiagnos, vid sidan av många andra smärtdiagnoser med liknande orsak. Somatoforma störningar är å andra sidanär en överrubrik som innehåller alla olika somatiseringstillstånd, inklusive tillstånd där smärta inte förekommer såsom till exempel rörelserubbningar.

Vetenskapliga genomgångar och rekommendationer

Flera stora vetenskapliga litteraturgenomgångar om smärta och smärtrehabilitering har utförts de senaste decennierna. I Sverige har Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) publicerat: Metoder för behandling av långvarig smärta 2006 och Rehabilitering vid långvarig smärta 2010.^1,2  Även European League against rheaumatism (EULAR) senaste genomgång om behandling av fibromyalgi (2017) har fått ett stort genomslag.³ Även om det finns många publicerade artiklar inom somatiseringsperspektivet så har de varit av låg kvalitet, vilket gjort att de inte inkluderats i litteraturgenomgångarna. De vetenskapliga litteraturgenomgångarna har utgått från systematiska genomgångar av studier med hög kvalitet och har därmed i stort sett helt och hållet fått det vetenskapliga perspektivet, både gällande beskrivning och behandling av långvarig smärta.

Högre krav på vetenskaplighet i texter på internet

Det ökade antalet studier om långvarig smärta och relaterade besvär har gett ökad kunskap. Samtidigt har kraven på vetenskaplighet ökat, både vad det gäller behandlingar i vården och medicinsk information som presenteras i olika sammanhang. Detta går att se i informationen på nätet som riktas till vårdpersonal. På internettmedicin.se har informationen om fibromyalgi ur ett somatiseringsperspektiv tagits bort och numera presenteras endast det vetenskapliga perspektivet.^4,5 På praktiskmedicin.se så redogörs dock fortfarande båda perspektiven.⁶ Även Sveriges kommuners och regioners informationssida 1177.se har nu information om långvarig smärta, som är helt och hållet baserade på det vetenskapliga perspektivet.⁷ 

Påverkan av DSM-5

Att de somatoforma störningarna togs bort i DSM-5 kan ses som en stor seger för det vetenskapliga perspektivet till långvarig smärta. Författarna fattade beslutet att ta bort dem eftersom de inte baserades på bevis för psykologisk eller social orsak till tillstånden, utan istället bara på avsaknad av bevis i standardpaketet av tester.⁸ Eftersom avsaknad av det ena inte bevisar förekomst av det andra så var det ett rationellt beslut. Sannolikt bidrog även de senaste decenniernas framsteg inom den fysiologiska forskningen på långvarig smärta. Förhoppningsvis kommer det diagnossystem som ska införas i Sverige 2022, ICD-11, ha samma klassificering för psykiatriska tillstånd.⁹

Ökat inflytande genom specialistkliniker för smärtrehabilitering

En ökning av smärtklinikers verksamhet i Sverige har lett till att fler anammar det vetenskapliga perspektivet.¹⁰ Eftersom forskningen med högst kvalitet finns inom det vetenskapliga perspektivet på smärta (mer om detta i kommande texter) så är det logiskt att det påverkar smärtklinikernas inriktning. Därför dominerar det vetenskapliga perspektivet vid i stort sett alla smärtkliniker i Sverige idag. Kunskapen från smärtklinikerna har sannolikt även till viss del spridits till andra kliniker och till primärvården, bland annat genom ST-läkare som praktiserat på klinikerna inom ramen för sin specialistutbildning. Somatiseringsperspektivet har, utifrån historier jag har hört, även funnits på smärtklinikerna tidigare. Det går att se i statisk från 2005 att somatiseringsdiagnosen sattes på vissa patienter även vid specialistklinikerna.¹¹ Ett utryck för ett mer vetenskapligt synsätt kan ses i form av att Västmanlands smärtklinik nyligen bytt namn från Enheten för psykosomatisk medicin (tecken på det somatiserande perspektivet) till Smärtrehab Västmanland.^12,13 Ett förändring i rätt riktning om än alarmerande sent. 

Sammanfattning

• Personer med fibromyalgi och liknande smärttillstånd upplever sig ofta dåligt bemötta och behandlade  i svensk sjukvård. 
• Två olika perspektiv för långvarig smärta utan skada förekommer bland vårdpersonal, somatiseringsperspektivet och det vetenskapliga perspektivet.
• De med somatiseringsperspektivet utgår ifrån att smärtan och de andra relaterade symtomen beror på patientens livssituation och psykologiska hälsa när det inte går att se avvikelser i standardpaketet av tester. 
• Somatiseringsperspektivet är mycket vanligt inom sjukvården i Sverige och det lärs fortfarande ut på olika grundutbildningar för vårdpersonal, trots att det saknar vetenskapligt stöd. 
• På grund av somatiseringsperspektivet, tror personal inom sjukvården att patienter med fibromyalgi och liknande smärttillstånd är lata, egoistiska och ljuger. 
• Ovanstående är den mest troliga orsaken till det dåliga bemötandet patienterna upplever. 
• Patienter med långvarig smärta får ofta inte en diagnos och förklaring eftersom vårdpersonal felaktigt tror att det förvärrar tillståndet.
• Senaste åren syns en positivt trend där det vetenskapliga perspektivet växt sig starkare till följd av ökad kunskap och högre krav på vetenskaplighet i vården. 

Om du gillade texten och tycker att fler bör läsa den, dela den gärna på facebook och andra sociala medier

Referenser

1. SBU. Metoder för behandling av långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering(SBU).2006;177(1-2).
2. SBU. Rehabilitering vid långvarig smärta. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm. Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU).2010;198. 
3. Macfarlane GJ, Kronisch C, Dean LE, Atzeni F, Häuser W, Flub E, et al. Eular Revised Recommendation for the Management of Fibromyalgia. Ann Rheum Dis.2017;76(2):318-328.
4. Bengtsson A. Fibromyalgi. Internetmedicin.se[Internet][Reviderad 20121016: citerad 20131026] 
5. Kosek E. Fibromyalgi.  Internetmedicin.se[Internet][reviderad 20200424: citerad 20200621] 
6. Praktisk Medicin. Fibromyalgi. Generell allodyni. Utbredd muskuloskeletal smärta. Praktisk Medicin [Internet][reviderad oktober 2018: citerad 20200401] 
7. Brydolf J. Fibromyalgi. 1177.se[Internet][reviderad 20191015: citerad 20200626]
8. Black DW, Grant JE. DSM-5 guidebook: the essential companion to the Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fifth edition. First edition. Washington DC: American Psychiatric Publishing; 2014. 
9. Wikipedia [Internet]. International Classification of Diseases [reviderad 2020 Maj 20: citerad 2020 Juni 21]. Tillgänglig från: https://en.wikipedia.org/wiki/International_Classification_of_Diseases
10. Nationella registret över smärtrehabilitering[Internet]. Årsrapporter NRS [citerad 20200626]Tillgänglig från: https://www.ucr.uu.se/nrs/nrs-primaervard/arsrapporter-primarvard/aeldre-arsrapporter-specialistvard
11. Nationella registret över smärtrehabilitering[Internet]. Årsrapporter 2005 Specialistvård [citerad 20200626]Tillgänglig från:https://www.ucr.uu.se/nrs/nrs-primaervard/arsrapporter-primarvard/aeldre-arsrapporter-specialistvard/arsrapporter-2005-specialistvard
12. Sveriges television [Internet]. Västerås är bra på att hantera stressrelaterad smärta [citerad 20200626]. Tillgänglig från: https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/vasteras-bra-pa-att-hantera-stressrelaterad-smarta
13. 1177 Vårdguiden [Internet]. Smärtrehab Västmanland, Region Västmanland [citerad 20200626]. Tillgänglig från: https://www.1177.se/Skane/hitta-vard/kontaktkort/Smartrehab-Vastmanland-Region-Vastmanland/